HÖG STATUS ATT VARA EN BRA FÖRÄLDER

Seminarium på Internationella familjedagen 15 maj 2007

Föräldrarnas engagemang är helt avgörande för att skapa en bättre skola. På svenska folkets statuslista kommer ”att vara en bra förälder” på andra plats. Vi skulle må bra av en mer utvecklad föräldrautbildning i Sverige. Detta var några av de uttalanden som vi fick lyssna till när FN:s Internationella Familjedag, den 15 maj 2007, firades med ett seminarium i Vasa Real i Stockholm.

Arrangör var Föreningen Internationella Familjedagen och talare var barnombudsmannen Lena Nyberg, Ingela Stenson från Mjölkfrämjandet samt skolkonsulten Britta Johansson. Den samlade bild som föredragshållarna gav var att dagens trender rätt tydligt lyfter fram familjens centrala roll i vårt samhälle.

Lena Nyberg är inne på sitt sjunde år som barnombudsman (www.bo.se), en roll som definieras av Riksdagen. Huvudsakligen innebär det att hon ska företräda barns och ungas rättigheter med utgångspunkt i FN:s barnkonvention.
- Barnkonventionen är tydlig. Barn har rätten till sina föräldrar, men svensk lag är tvärtom. Den betonar i hög grad de vuxnas rätt till sina barn. Alltför sällan ser man utifrån barnperspektivet, sade Lena Nyberg.

Hon konstaterade att barn i Sverige har en bra fysisk hälsa och en god materiell standard, men samtidigt ser vi tecken på en ökad psykisk ohälsa.
- Många barn lider av att de inte får det stöd som de behöver. När det gäller psykisk ohälsa har den försämrats hela tiden sedan 1985. Den grupp som verkar vara mest utsatt är 15-åriga flickor där många säger att de inte trivs med livet. Det är mycket oroande. Samtidigt ville hon slå hål på en myt som säger att massor av barn i Sverige lever i skilsmässofamiljer. Enligt tillgänglig statistik lever 73 procent av alla barn med båda sina ursprungliga föräldrar.
- Ändå är det förstås så att många barn fått betala ett högt pris för skilsmässor.

Vad behöver samhället göra?
När Lena Nyberg fick den frågan svarade hon så här:

• Mer föräldrautbildning.
• Utökat föräldrastöd. Vi behöver mycket mer av det.
• Mer tid för barnen. Stress är ett vardagsproblem som ständigt lyfts fram.
• En förbättrad elevhälsovård i skolorna.
• Tydliggöra skillnaden mellan det reella barnperspektivet och det välvilliga vuxenperspektivet.

Ingela Stenson talade bland annat om måltidernas sociala funktion.
- Att äta tillsammans med nära och kära ligger högt på konsumenternas lyckolista, sade Ingela. Familjen och gemensamma måltider utgör en säkerhetszon för oss människor. En undersökning som ställde frågan Vilken informationskälla är viktigast? gav flest kryss för familjen och internet.
- Att många idag hämtar sin information från Internet är välbekant. Men man värderar dessa fakta ihop med dom man känner och litar på.

Ingela talade också om det goda samtalet, och betonade vikten av att barnen ska få vara med i det samtalet.
- Det goda samtalet förutsätter ett öppet lyssnande. Det är en oslagbar metod när det gäller att prata med tonåringar, prova får ni se. Den som blir lyssnad till känner sig sedd och bekräftad, sade Ingela. Och trycker förmodligen på en öm tå. Enligt färska undersökningar är det många ungdomar som upplever att de saknar vuxna som de kan tala med. Hon hävdade också att unga människor står för mer moral än många äldre, det finns strömningar nu hos unga som handlar om autenticitet (äkthet), familjekänsla och att värna om god naturlig mat. På svenska folkets lista över det som anses ge högst status ser det ut så här:

• Att vara allmänbildad
• Att vara en duktig och engagerad förälder.

För den som vill hitta bra måltidstips för familjen kan www.arla.se rekommenderas.

Britta Johansson har arbetat som skolkonsult och bland annat intervjuat lärare från förskole- till gymnasienivå. Hon har funnit en gemensam nämnare på alla nivåer, alla har betonat vikten av föräldrarnas engagemang.
- Både föräldrar och personal måste hjälpas åt att sätta gränser för barnen. Det betyder att man ska vara tydlig i sin föräldraroll. Det ger barnen trygghet och säkerhet, sade Britta.
- Om man överlåter beslutsfattandet till mindre barn blir de villrådiga. Hon tror att vuxenvärlden ibland blivit rädd för att man ska kränka barnen.
- Men det det handlar inte om det. Det gäller att ge barnen säkerhet genom att sätta gränser.

Begreppet curlingföräldrar är ett samtidsfenomen.
- Dagens föräldrar är kanske mer engagerade än någon tidigare föräldrageneration, men ibland blir det fel. Vi gör sådant som barnen bör klara själva och på sikt kan då barnen inte stå på egna ben, sade Britta Johansson.
- Att överbry sig kan vara lika illa som att inte bry sig alls.

Hon gav exempel på barn som ringer till BRIS och berättar om bristen på närvarande vuxna. Det kan till exempel ta sig uttryck i att barn strular i skolan för att få sitta kvar. De upplever det nämligen trevligt att få sitta en timme extra med läraren efteråt. Hon refererade också till undersökningar om barns hälsa. Det är i hög grad oroande när ungdomar i åldern 11-15 år uttrycker att de känner stress och press. Dessa ungdomar uttryckte bland annat följande:

• Att de känner sig stressade
• Att de sover för lite
• Att de känner en press att klä sig rätt och att ha rätt utseende

Det finns också en tydlig utveckling som visar att 15-åringar inte alls trivs lika bra med livet som 11-åringarna gör. Flickorna mår sämre än pojkarna.
- Barn behöver vuxna att prata med. Jag föreslår att föräldrarna ska boka tid med barnen, sade Britta Johansson.
Betydelsen av föräldrarnas närvaro och engagemang har verifierats i en rad olika sammanhang. Frågan om den svenska skolans framtid hör därför i hög grad ihop med förmågan att göra föräldrarna delaktiga.
- Skolpersonal och föräldrar måste göra det tillsammans, sade Britta Johansson och fick medhåll av kvällens samtalsledare Linda Eriksson, ordförande i Föräldraalliansen i Stockholms Stad.

Antecknat av: Hans Karlsson